Hilmas Alaska

År 1925 kom Hilma hem permanent till Strömstad och var då nästan fyllda sextio år. Det var nu hon började bygga på sitt svenska Alaska.

”…Sedan började stenarbetet. Så behövde jag ju cement för murningen och det var det att ta ekan och ro in till Strömstad. Det tog en och en halv timme var väg. Sen behövde jag ju mindre sten till blomkrukor och garnering för murarna, men det fanns ju inte på stället. Då var det att ta till ekan och ro till en holme en halv mil ut åt havet till. Det var inte nog med en tur utan det blev många. På vintrarna gjorde jag krukorna som sattes ut på våren. Så det blev aldrig långsamt utan arbete heller”.

Hilma byggde mycket själv, men hon tog också hjälp av kunniga lokalbor i Strömstad för att finna lämpliga lösningar för sin trädgård. Hilma var mycket kreativ och noggrann. Var det något som inte var tillräckligt bra togs det ner och gjordes om tills hon blev nöjd. År 1926 byggde Hilma Svedal en mindre stenbyggnad, ”Igloon”, som blev hennes första bostad. Därefter byggdes en bungalow, en av få byggnader i trä, i vilken hon bodde i 20 år.

Själva bygget gick till så att Hilma Svedal rodde runt med sin eka och hämtade lämpliga stenar som hon fogade ihop med cement. Det sägs att grannar och öbor såg henne i sin eka varje morgon. Efterhand som stenarbetena blev färdiga så planterade Hilma Svedal körsbärsträd och exotiska växter, och sommaren 1930 stod trädgården klar.

Därefter tog hon en paus i byggandet mellan 1930 och 1933 och åkte till USA för att hälsa på sin syster Justina i San Francisco. Det var förmodligen då hon hämtade inspiration till sin egen Golden Gate-bro och till värdshuset Golden Inn. Dessa byggnader, liksom en ny pir för större båtar och en gångbro i anslutning härtill, anlades 1933–1935. I takt med att trädgård och värdshus vuxit upp strömmade turisterna till. Redan 1934 anordnades så kallade Månskensturer med dragspel och dans. Transporterna mellan Strömstad och Alaska sköttes av fiskeskeppare som gick i skytteltrafik under högsäsongen sommartid.

Under krigsåren togs Alaska över av marinen, men efter kriget sålde Hilma trädgården till sin systerson Johan Carl Lundberg som drev verksamheten vidare. Under 50-talet kunde Alaska ha uppåt 30 000 besökare per säsong. 1961 sålde han det vidare till Oscar Nilsson Spigerhäll. Tyvärr drabbades värdshuset Golden Inn av en brand den 17 maj 1962, troligtvis efter att något gick fel när huset skulle elektrfieras.Verksamheten stannade av och platsen förföll.

Hilmas gästbok och många av hennes tillhörigheter försvann i samband med branden. Ritningarna till värdshuset Golden Inn har folk letat efter i åratal och omgångar, men ingen har lyckats hitta dem. Kanske var det så att de fanns i byggnaden och brann ner tillsammans med huset. Efter branden blir Domänverket ny ägare och sedan tar Naturvårdsverket över. Platsen förfaller och på 70-talet bestämmer sig Naturvårdsverket för att riva byggnaderna.

Fundamentet till byggnaden bestod av valv och murar i sten. Dessa fanns kvar efter branden, men revs på 1970-talet av Naturvårdsverket tillsammans med andra delar av anläggningen. Efter många protester från Strömstadsbor stoppades rivningen. 1992-1993, under en av Sveriges lågkonjunkturer, restaurerades stora delar av anläggningen genom ett AMU-projekt initierat av kommunen. 15 tidigare arbetslösa hantverkare arbetade nästan ett år i projektet. Utifrån foton återskapade de Hilmas livsverk. De imponerades av den ingenjörskonst som hon hade skapat 60 år tidigare. Det är detta Alaska som vi idag kan beskåda.

Trädgården

På den här tiden fanns det inte mycket växtlighet på de bohuslänska öarna. Träden som en gång fanns på Hilmas arvslott hade avverkats för att användas till båtbyggen och som bränsle.

Inspirationen till trädgården fick Hilma bland annat från japanska trädgårdar som hon hade besökt i San Fransisco, men många av idéerna fick hon ute på Nord Långö. Hon hade med sig exotiska fröer hem från USA som hon sådde. Det är ont om förteckningar på vilka växter dessa var, men en växt som med säkerhet fanns i hennes rabatter och fortfarande finns kvar är åbrodd (Artemisia abrotanum). Trädgården pryddes också av körsbärsträd, krasse, malört och petunia. Björkallén som går längs med den öppna gräsytan är planterad av Hilma.

Självbevattningssystem

Alaska ligger i en liten sänka, där det periodvis rinner ut mycket vatten. Det nyttjade Hilma till fullo och skapade ett bevattningssystem med ledningar under jorden som gick till krukor, urnor och rabatter. Med självtrycket från dammarna som hon byggde uppe i bergen kunde blommorna och växterna få sitt vatten precis när de behövde samtidigt som Hilma och hennes personal kunde ägna sig åt annat.

Systemet är inte längre brukbart, men dammarna finns kvar och personalen som sköter trädgården använder fortfarande dagvattnet till sina växter.

Hilmas byggnationer

I trädgården finns vackra och märkliga byggnationer. Förutom muren och de tre terrasserna hittar du bland annat en igloo och en soffa, Vindarnas tempel och vackra urnor – allt gjort av sten och cement.

Igloon

De första månaderna bodde Hilma och hennes man i tält innan hon hade byggt klart sin första bostad, den som hon kallade för Igloon. Det var en kvadratisk stenbyggnad på cirka 10 kvadratmeter med en öppen spis. Var namnet kommer ifrån är oklart.

Bungalow

Efter drygt ett år i sin Igloo stod hennes nya bostad klar, en bungalow. Den var en av få byggnader i trä. Där kom hon att bo i drygt 20 år innan hon flyttade in till fastlandet. Bungalowen låg där den lilla kiosken idag finns.

Bild: den där man ser krasse och andra växter intill huset.

Värdshuset Golden Inn

År 1934 stod värdshuset Golden Inn klart. Det var en pampig byggnad med matsal som vette mot havet, ett bageri där det bakades otaligt med bakverk och inte minst en hörna med Hilmas tillhörigheter från hennes tid i Alaska och en gästbok fylld med hälsningar från besökare. Några personalbostäder fanns det också. Tragiskt nog brann värdshuset ner, som var byggt i trä, år 1962, troligtvis efter att huset elektrifierades.

Värdshuset har aldrig blivit återuppbyggt, trots försök från tidigare arrendatorer. 

Vindarnas tempel

Det första som de flesta besökare ser när de anländer med båt till Hilmas Alaska är Vindarnas tempel som ligger på toppen av det lilla berget söder om trädgården.  Det är också en av de mest mystiska konstruktionerna eftersom ingen vet varifrån Hilma kan ha fått inspirationen till det här sexkantiga bygget. Runt pelaren i mitten finns ett vackert stenbord där många fikat genom åren och sökt skydd från både sol och regn. Pelarna är vackert prydda med snäckskal, några ersattes med nya vid restaureringen av Alaska 1992–1993.

Paviljongen och fontänen

Paviljongen är byggnaden med de välformade valven, terrass ovanpå med vackra räcken och plats för cafégäster. En gång i tiden fanns en öppen spis att använda, men som nu är tagen ur bruk av säkerhets- och bevarandeskäl.

Mellan paviljongen och det numera altandäcket, där värdshuset en gång låg, byggde Hilma en fontän. Också den med självtryck från hennes underjordiska dagvattensystem. Fontänen fungerar än idag, men drivs numera av elektricitet.

Terrasser, murar, sittplatser, urnor och rabatter

Hilmas Alaska är uppbyggd i tre terrasser med murar, trappor, urnor, krukor, sittplatser och rabatter i sten. Allt arbete är sammanfogat med den anrika Portlandcementen som Hilma hämtade inne i centrum och rodde ut det i sin eka. Det sägs att hon bar en 50-kilossäck under var arm.

”På vintrarna gjorde jag krukorna som sattes ut på våren. Så det blev aldrig långsamt utan arbete heller”. – utdrag ur radiointervju med Hilma Svedal år 1958.

När du besöker Alaska kan du se att Hilma hittade udda platser att göra små rabatter och stensättningar här och var i bergen och lite här och var. Soffan precis innanför porten till trädgården, också den byggd i sten, sägs av många vara väldigt bekväm för sitt material.

Golden Gate-bron

Från Alaska går en stig till västra sidan av Nord Långö med fina badplatser. Några hundra meter in på stigen hittar du världens första Golden Gate-bro. Den stod färdig år 1935, två år före dess namne i Kalifornien. Åsikterna om hur Hilma fick inspiration till denna är spridda. Till sitt bygge av bron fick Hilma hjälp av en häst som drog dit de stora stenarna. Hästen var en av få på ön som inte trivdes så den simmade tillbaka till fastlandet efter bara någon dag.

Om du går över bron söderut kommer du till en fantastisk utsiktsplats. Där kan du fästa blicken mot Kosteröarna och Kosterhavets nationalpark eller spana in mot fastlandet.

Badstranden på västra sidan

Om du fortsätter stigen under Golden gate kommer du till arvslotten som tillhörde Hilmas syster Anna. Där hittar du fina badmöjligheter och klippor. Här byggde Anna kiosk och omklädningsrum och platsen var fylld av badgäster. Kiosken och hytterna finns inte kvar, men även här byggde Hilma i sten. Delar av dessa går fortfarande att se.

Kiosk- och souvenirbutik

Mellan kajen och den pampiga stenmuren tillika ingången till trädgården låg en gång personalbostäder, kiosk och souvenirbutik. I butiken kunde gästerna bland annat köpa handgjorda souvenirer i form av lunnefåglar(?), skapade av musselskal. Troligtvis brann kiosken och souvenirbutiken ner samtidigt som värdshuset.